Jag ler, minns tillbaka, fäller en tår och känner ödmjukhet över livet.
De overaller jag sydde åt lilla P hade tidigare bara knäppning på ena sidan, men allt eftersom hon blev sämre och sämre i sin sjukdom, önskade hennes föräldrar en dress med knäppning på båda sidorna. Självklart, var mitt svar! Men det var inte sååå lätt som jag trodde, det blev lite pyssel med mönsterändringar och för att det skulle se någorlunda snyggt ut.
Men till sist lyckades jag ganska bra tror jag. Jag hann sy två dressar med dubbel-knäppning och den här svarta är den sista dress hon fick. Jag är glad och tacksam över att jag har fått ta del av och varit en liten del av P's korta liv.
Och det gladde mig häromveckan att jag blev tillfrågad att sy fler overaller till en annan liten fjärilstjej. Den första overallen är alldeles snart klar, ska bara sätta i de sista knapparna så ska jag skicka iväg den. Jag hoppas att den passar någorlunda, men jag ser det som en test overall och att de får prova den och sedan höra av sig med vilka ändringar som behövs.
Jag är den som flyger, med tysta vingars slag
buren i ljummen luft från Guds änglars andetag
Jag lever för dagen och siar om det som skall ske
Jag ber er öppna ögonen åt allt det vackra, så vakna upp och se
En själ jag är, en själ jag bär,
med löften om det goda och det vackra som finns här
Ett budskap jag kommer med, från den saknades röst
med ett tecken jag visar, och skänker de sörjande tröst
Se min skönhet och minns det du haft, ty jag lever för dagen och bringar dig kraft
På lövtunna vingar, himlens alla färger jag bär
Se på min skönhet, en fjäril jag är...
(dikten är lånad härifrån)
